”Klimatdeklarationer blir feltänkta”

2023-12-06

Obligatoriska klimatdeklarationer för byggnader är tänkta att få ner utsläppen, men gränsvärdena föreslås endast gälla byggskedet. Att inte väga in avtrycket under hela livslängden blir illa genomtänkt, skriver flera debattörer.

Bygg- och fastighetssektorn står för en femtedel av samhällets klimat­påverkan, en tredjedel av energi­användningen och 40 procent av avfalls­mängderna, enligt Boverkets statistik. En snabb omställning av sektorn är avgörande för att Sverige ska nå målen i Parisavtalet. Det kan också vara den pusselbit som gör att Sverige klarar det nationella målet om klimat­neutralitet 2045, något som annars verkar alltmer osäkert.

Därför är det viktigt och välkommet att det finns ambition att 2025 införa gränsvärden för klimat­påverkan vid nybyggnation. Besvikelsen blev dock stor när Boverket föreslog att gränsvärdet endast skulle avse klimat­påverkan i byggskedet. Prestandan under resten av livscykeln exkluderas.

Det är anmärkningsvärt då minimering av klimat­påverkan under hela livscykeln enligt internationell standard är en självklar utgångs­punkt för att prioritera rätt. Lika märkligt som att basera gränsvärden för en bils klimat­påverkan enbart på tillverkningen är det att göra det för en byggnad som används under betydligt lägre tid, ibland hundra år eller mer.

Ett exempel på lösningar som missgynnas är produkter som minskar byggnadens energi­användning. Potentialen för energi­effektivisering i svenska byggnader är stor. Samhälls­ekonomiskt lönsam energi­effektivisering skulle kunna spara 53 terawattimmar energi om året till år 2045, enligt studien Grön logik. Den ekonomiska vinsten av ett energi­effektiviserat byggnads­bestånd uppskattas till 866 miljarder kronor. Men produkter som minskar klimat­avtrycket genom att bidra till låg energi­användning behöver då uppmuntras, inte straffas – särskilt i ett skede när Sverige har ett stort och växande behov av fossilfri energi.

Lika kontraproduktiva är de minskade incitamenten att välja cirkulära produkter. En byggnads hållbarhets­prestanda under bruksskedet och när byggnaden tjänat ut beror helt på dess utformning och materialval. Det nu föreslagna gränsvärdet styr inte mot byggnader med lång livslängd, låg energi­användning, lågt underhålls- och renoverings­behov samt mot val av produkter som kan återbrukas eller återvinnas när de tjänat ut.

Snarare finns risk för att producenter av produkter som minskar sitt klimat­avtryck genom att vara energi­effektiva och cirkulära missgynnas. Produkter med högre total klimat­påverkan och sämre livscykel­prestanda kan vinna marknads­andelar samtidigt som intresset för att utveckla produkter med låg energi­användning och hög cirkulär potential minskar.

Det rimliga är förstås att införa gränsvärden som baseras på hela livscykelns klimat­påverkan. Danmark och Finland är två exempel på länder som inkluderat fler livscykel­skeden i sina klimat­deklarationer. Det finns ingen anledning för Sverige att göra annorlunda.

Tanken med gränsvärden i klimat­deklarationerna för byggnader är bra. Men illa genomtänkta klimat­deklarationer leder fel, missgynnar hållbara lösningar, snedvrider konkurrensen och skjuter över ansvaret för klimat­omställningen på framtida generationer. Ansvariga politiker behöver se till att gränsvärdet leder till största möjliga klimat­nytta och resurs­effektivitet, i dag och i framtiden.

Anita Hagelin
tillförordnad vd Plåt- och ventföretagen samt styrelse­ordförande Svensk Byggplåt

Björn Åstedt
vd Stålbyggnadsinstitutet

Britta Permats
vd Svensk Ventilation

Ellen Einebrandt
vd Återvinningsindustrierna

Johan Onno
vd Mur- och putsföretagen

Jonny Hellman
vd VVS-Fabrikanterna

Malin Löfsjögård
vd Svensk Betong

Mårten Sohlman
vd Sveriges Bergmaterialindustrier

Ola Månsson
vd Installatörsföretagen

Olof Holmer
vd Sveriges färg- och limföretagare

Pia Voutilainen
vd Scandinavian Copper Development Association

Veronica Koutny Sochman
vd Swedisol