Varje år ber vi universitet och högskolor i Sverige att nominera examensarbeten som på något sätt bidragit till att göra samhället mer hållbart inom området VS (värme och sanitet). Här har vi listat samtliga nominerade examensarbeten.
Nominerade examensarbeten 2024
Examensarbete:
Insamling av dagvatten för toalettspolning i Sverige - Undersökning av befintliga system i Celsiushuset och Sergelhusen med avseende på effektivitet, drift och användarupplevelse
Studenter:
Martin Lindkvist och Simon Larsson
Skola:
Uppsala Universitet
Kort beskrivning:
Insamling av dagvatten för användning till toaletter är i dagsläget ovanligt i Sverige. Teknik för att rena dagvatten och använda till toalettspolning förekommer endast i tre byggnader i Sverige idag. Två av de här byggnaderna är Celsiushuset i Uppsala och Sergelhusen i Stockholm. Byggnaderna som använder sig av tekniken är relativt nybyggda och det har inte utretts hur systemen har fungerat med avseende på drift, effektivitet eller användarupplevelse. Systemen i Celsiushuset och Sergelhusen har enbart varit i bruk under drygt två års tid och har ej utvärderats under tiden. Den faktiska effektiviteten för systemen är därför okänd och undersökningar måste utföras för att kunna analysera effektiviteten, brukarnas upplevelse samt problem med förvaltningen av systemet.
Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Structor Mark Uppsala som har projekterat den utvändiga delen av systemet i ovannämnda husen.
Läs hela examensarbetet >>
Nominerade examensarbeten 2023
Examensarbete:
Återbruk av byggprodukter i nybyggnation av bostäder
Student:
Filip Simonsson
Skola:
Lunds Universitet
Kort beskrivning:
År 2045 har Sverige som mål att ha netto-noll utsläpp av växthusgaser. Från och med år 2019 betyder det att utsläppen måste minska med 6–10 % per år. År 2018 stod bygg- och fastighetssektorn i Sverige för 21 % av landets utsläpp av växthusgaser, vilket motsvarade 11,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Om de utsläpp på 5,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter som genererades på grund av import av sektorn adderas till de inrikes utsläppen landar det totalt på 17,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
Det övergripande syftet med denna studie var att analysera återbruket av byggprodukter utifrån aspekterna klimat, kostnad och genomförbarhet. Mer djupgående ämnade studien att undersöka möjligheterna och potentialen som finns i återbruk och återanvändning av fasta produkter i nya bostäder. Det mest väsentliga är att det är produkter som är möjliga att demontera för att kunna återbruka på nytt med samma ursprungliga syfte. Utifrån en urvalsprocess med hjälp av klimatkalkyler över verkliga flerbostadsprojekt identifierades den byggprodukt som genererade störst koldioxidbelastning och den byggprodukt som var mest kostnadsdrivande. Med dessa två produkter utvalda utfördes studiens slutliga syfte och mål genom att med avstamp i analys av klimatpåverkan, kostnad och genomförbarhet utvärdera byggandet med återbrukade varianter av dessa produkter jämfört med nyproducerade. Detta gjordes genom intervjuer och kontakt med sakkunniga inom byggbranschen samt genom parameterstudier som genom ett antal exempel jämförde återbrukade produkter med nyproducerade. Slutligen genomfördes även en enkätundersökning för att väga in och beakta potentiella kunders inställning och attityd gentemot återbruk för att ge studien större relevans och förankring i de verkliga behoven och kraven som finns på nya bostäder.
Den produkt som valdes ut baserat på att vara den mest koldioxidbelastande produkten var aluminiumprofiler medan den produkt som valdes ut baserat på att vara den mest kostnadsdrivande produkten var radiatorer. I denna studie dras slutsatsen att återbruk av byggprodukter i nybyggnation av bostäder ger upphov till en reducering av genererat koldioxidutsläpp jämfört med nyproducerade byggprodukter. Genom återbruk av aluminiumprofiler visar parameterstudien att koldioxidbelastningen kan reduceras med mellan 24 % och 99,5 %. Genom återbruk av radiatorer kan koldioxidbelastningen reduceras med mellan 16 % och 98 % jämfört med användningen av nyproducerade radiatorer. Vidare dras slutsatsen att den ekonomiska lönsamheten för återbruk varierar från fall till fall men med den generella slutsatsen att den ekonomiska lönsamheten i de flesta fall saknas. Återbruk av radiatorer har visat sig i de flesta fall inte vara ekonomiskt lönsamt medan det för återbruk av aluminiumprofiler finns en något större ekonomisk lönsamhet. Genom att välja återbrukade aluminiumprofiler framför nyproducerade kan byggkostnaden, material- och arbetskostnad för produktköp och rekonditionering, reduceras med 74 % men kan också öka med 14 %. För återbrukade radiatorer kan en besparing på 72 % göras jämfört med kostnaden för nyproducerade men en kostnadsökning på 11 % kan också ske, beroende på förutsättningar. För aluminiumprofiler som sällan förekommer ensamma utan allt som oftast som en del av en större konstruktion, exempelvis fönster, är den praktiska genomförbarheten svår. Aluminiumprofiler i sig har lång livslängd och klarar återbruk bra men det är konstruktionen de ingår i som begränsar återbruksmöjligheterna. Gällande återbruk av radiatorer anses den praktiska genomförbarheten vara god. En enig uppfattning kring vad rekonditioneringen innefattar finns i branschen, en begränsad andrahandsmarknad existerar redan och återbruk av radiatorer underlättas genom att de i sig utgör en produkt. Ett hinder för implementeringen av återbrukade radiatorer i byggprocessen utgörs av osäkerheter kring hur CE-märkningen, som är standard för nyproducerade radiatorer, bör hanteras.
Utifrån enkätundersökningens resultat ser kundintresset för återbruk av produkter i nyproducerade bostäder ut att vara positivt. Svaren som erhållits tyder på ett intresse, acceptans och villig inställning gentemot återbrukade produkter i nyproducerade bostäder. Resultatet tyder också på att inställningen är spridd över åldrarna samt att 75,3 % av de 182 svarande svarade ja på att få en återbrukad produkt installerad i sin nyproducerade bostad trots att det inte skulle ske till ett lägre pris än för en nyproducerad produkt.
Slutligen undersöktes om det lönar sig för aktörer i byggbranschen att använda återbrukade produkter i byggprocessen. Det finns inget entydigt svar på den frågan, bland annat på grund av att definitionen av vad lönsamhet är inte kan göras. Slutsatsen som dras utifrån denna studie är att återbruk av produkter i dagsläget inte resulterar i ekonomisk lönsamhet men däremot är lönsamt vad gäller minskad klimatpåverkan samt möjlighet att bemöta ett kundintresse genom att profilera sig mot ett nytt återbruksklientel.
Läs hela examensarbetet >>
Examensarbete:
Energibehovssimulering, klimatkalkyl och termisk kom-fort för golvvärme respektive luftvärme i småhus
Studenter:
Olle Gordh och Jakob Peraic
Skola:
Lunds Universitet
Kort beskrivning:
En stor del av samhällets miljöpåverkan kommer från bygg- och fastighetssektorn. Från årsskiftet 2022 finns det nya krav för nybyggnationer på att en klimatdeklaration ska genomföras för bärande konstruktionsdelar, innerväggar samt klimatskärmar. Kraven kan vara ett startskott för att fler delar i byggnader ska klimatdeklareras. Projekt Villazero, ett småhus som uppförs i Borlänge av Fiskarhedenvillan, är ett testprojekt för framtidens hus där ett koldioxidneutralt småhus har byggts. Som uppvärmningssystem för villan valdes ett från- och tilluftsventilation med värmeväxling (FTX)-system, med ett vattenburet värmebatteri.
I den här rapporten bedöms klimatpåverkan av ett FTX- respektive ett golvvärmessystem i ett småhus, baserat på utformningen av Villazero. Baserat på simuleringar har det även undersökts vilket energibehov som krävs för de två uppvärmningssystemen, för att uppfylla rekommenderade komfortkrav. Slutligen undersöktes med hjälp av simuleringsprogrammet om det gick att påvisa skillnader mellan systemen avseende den inomhuskomfort som erhålls.
Beräkningsprogrammet IDA ICE användes för att utföra simuleringar avseende energibehov och komfort för de två olika uppvärmningssystemen. För att studera koldioxidutsläppen för Boverkets moduler A1-A3 så användes programmet One Click LCA i kombination med produktspecifika EPD:er.
Simuleringarna påvisar hur stor påverkan en värmeväxlare har för ett minskat energibehov vid uppvärmning. IDA ICE har en del begränsningar vid komfortsimuleringar med hänsyn till det som var målet med simuleringarna i denna studie. Resultatet i denna studie visar att ett FTX- system för uppvärmning i det här analyserade småhuset ger ett lägre koldioxidutsläpp i de studerade modulerna A1-A3 än ett golvvärmesystem.
Läs hela examensarbetet >>